Denna predikan utgår från den gamla evangelieboken där temat var "Gud eller världen". Det nya temat "Rik inför Gud" har lite andra texter, men du får hålla till godo med den här så länge...

Ser ni vad det här är? (håller upp en tjuga).

Tänk om man kunde följa en tjugokronorssedel ända från dess första stund. Då kunde man, om vi nu får använda fantasin lite, få se hur hon, Selma alltså, vandrat runt, från den ene till den andre. Den har använts till mycket olika saker. Ibland har det varit ett harmlöst köp av ett par liter mjölk i närbutiken, men Selma har även varit inblandad i en knarkaffär på en skum bakgata. Hon har också lämnat handen från en inbiten, lite nedgången, spelare på Solvalla och senare hamnat hos en lycksökare som håvade in en storvinst på en högoddsare. Men denne blev senare rånad i tunnelbanan på allt han hade i plånboken. Selma fortsatte sin färd till en man som rånaren var skyldig en större summa pengar. Sent omsider hamnade sedeln till slut hos en rik man som lade den i en hög bland tusentals andra. (Nu talar jag alltså inte om mig själv…)

Ja, en vanlig sedel har varit med om mycket och kunde säkert berätta många gripande historier för oss om olika människoöden, vackra och tragiska.

Pengar kan vara en välsignelse, men kan även dra oss ner i fördärvet. Det beror så mycket på hur vi använder dem. Paulus skriver: ”Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande” (1 Tim 6:10)

Liknelsen som Jesus berättar för oss idag är egentligen väldigt svår, eftersom vi lätt kan tro att fiffel, förskingring och urkundsförfalskning är helt okej för honom. Men så är det givetvis inte. Poängen med liknelsen är klokheten – hur vi använder våra pengar - eller andra ägodelar med, för den delen.

Den ohederlige förvaltaren insåg sitt ohållbara läge, sin kritiska situation – att han var dömd och skulle få sparken. Men han såg också sin enda utväg och han tvekade inte att ta det steg som krävdes. Eller som den tyske teologen Joachim Jeremias säger: ”Han handlade modigt, beslutsamt och klokt och byggde sig en ny existens. Att vara klok, det är stundens fordran också för er. Allt står på spel”.

Ja, allt står faktiskt på spel. Det gäller att vara klok. Vi läste i brevtexten: ”Det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt” (1 Joh 2:16-17).

Men hur kan man då, som vi har gjort, sätta ”Njut av livet” som rubrik över dagens gudstjänst? Talar inte detta tema mot allt detta? Ja, på ett sätt har du rätt. På ett sätt kan vi inte njuta av livet, åtminstone inte fullt ut. Men det beror på vad vi egentligen menar.

Vi får inte glömma bort att livet är Guds gåva. Han har skapat allt detta för vår skull och det skulle vara fel att inte ta vara på och njuta av allt det goda Gud ger.

Men allt är inte heller gott i livet. Livet är ”härligt, härligt, men farligt, farligt”. Det finns saker som leder oss bort från Gud, saker som vi bör undvika. Eller som Paulus säger: ”Allt är tillåtet — men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet — men allt bygger inte upp" (1 Kor 10:23) och Paulus fortsätter: ”Sök inte ert eget bästa utan andras” (1 Kor 10:24).

Jag tror att det är här som lösningen finns. ”Sök inte ert eget bästa, utan andras”. Människans jakt efter livets njutningar bygger på oerhört mycket själviskhet. Det handlar om att tillfredsställa sina egna behov. Men tänk om vi kunde vända på det här? Tänk om vi, du och jag, kunde gå in för att hjälpa andra människor att njuta av livet, att söka deras bästa...

Det kanske bara handlar om en sån enkel sak att låta den här sedeln, som vi pratade om i inledningen, användas till nåt välgörande ändamål.

Det kanske handlar om att säga ett vänligt, uppmuntrande ord till en människa som känner sig nedtryckt och undanstoppad.

Det handlar riktigt säkert om att dela med sig av sin tro, att på ett enkelt sätt berätta vad livet med Jesus betyder för dig.

Det handlar om att frimodigt använda sig av de andliga gåvorna till församlingens uppbyggelse, att låta Gud använda dig.

Det handlar om att i sin vardag skapa en öppen atmosfär där andras liv och gåvor kan finnas och utvecklas.

Eller - om det här känns för abstrakt – det kanske handlar om nåt mer handgripligt: att hjälpa en rullstolsbunden ut i det vackra höstvädret.

Det är bara din fantasi som sätter gränserna. Jag är övertygad om att när vi hjälper andra att njuta av livet, kommer vi att få så mycket glädje tillbaka att det är värt varje liten uppoffring. Till slut inser vi förhoppningsvis att det faktiskt inte handlar om uppoffringar, utan att vi själva i samma stund faktiskt också njuter av livet – livet som Gud ger oss.