|
V ä g e n
När man är ute och kör bil har vi ett antal
trafikregler som vi måste hålla oss till, eller hur? Om vi inte skulle
göra det skulle det fort bli kaos. Vid sidan av vägen står det också en
mängd trafikmärken som ger oss information om hur man ska åka för att
komma rätt, information om vägens beskaffenhet osv. Det finns
varningsskyltar, förbudsskyltar, påbudsskyltar och allt vad det nu
heter.
Livet kan också sägas vara en färd längs en väg. Här
nedan kan du, med hjälp av några trafikmärken, läsa några tankar om
denna färd. Denna betraktelse utgår från det Bibelställe där Jesus sa:
"Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred
som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. men den
port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få
som finner den." (Matt 7:13-14)
Livet
är som en resa och förr eller senare kommer vi att komma till en
vägkorsning, ett tillfälle där vi ställs inför ett beslut. Vilken väg
vill jag följa? Ja, då måste vi fråga oss själva – vart vill jag? Vill
jag följa vägen som leder till livet, eller vägen som leder till
fördärvet?
Det
är många som följer den breda vägen, tyvärr, som bara följer med
strömmen. Den vägen är snabb, bred, rak och bekväm, men egentligen,
varför ska vi följa den när den leder fel? Jag menar – vem vill till
fördärvet?
Livets
väg är annorlunda. Den är smal och krokig och det är inte alltid lätt
att åka efter den vägen, men det spelar mindre roll, eftersom den leder
till Livet. Det är detta vägval vi måste göra, var och en. Den breda
eller den smala vägen. Båda valen har konsekvenser som vi förstår, en
lätt eller en svår resa. Men frågan vi måste ställa oss är alltså vart
vi vill – till det eviga livet, eller till det eviga fördärvet. Låt
alltid målet för resan vara i fokus – Livet eller fördärvet.
Stopp!!
Hörde du inte? Det handlar om Livet eller
Fördärvet. Tänk igenom konsekvenserna av ditt vägval.
Man
kan tala mycket om den breda vägen. Det ska vi inte göra nu och här,
bara konstatera att den leder till fördärvet. Den slutar med katastrof!
Vi
lämnar därför den breda vägen och koncentrerar oss på den smala vägen,
den som leder till Livet. Men vad är då denna väg? Jesus säger: "Jag
är Vägen, Sanningen och Livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig"
(Joh 14:6). Det är alltså Jesus som är Vägen, det är Honom vi ska följa
för att komma rätt. Det är en enskild väg, vilket i detta fall betyder
att det är bara du själv som kan ta beslutet över ditt liv och ditt
vägval.
När
vi har valt att följa Jesus, att slå in på evighetens väg får vi räkna
med att vägen snabbt blir smalare. Det finns saker och ting som inte är
bra för oss och dessa bör vi undvika. Det kan finnas saker i ditt liv
som hindrar dig från att leva som kristen, som hindrar dig i din kontakt
med Gud och det är detta som den smalare vägen innebär. Det betyder inte
nödvändigtvis att det blir tråkigare. Själv tycker jag ofta att de smala
och kurviga vägarna är roligare att köra.
Vägen
blir alltså smalare och därför bör vi också sakta ner på tempot lite.
Den här skylten betyder inte att vi måste vänta tills vi blir
70 år innan vi följer Jesus på den smala vägen, utan handlar alltså om
det tempo som vi har i vårt samhälle. Vi stressar på så mycket att vi
aldrig hinner eller orkar tänka på oss själva, på varann och allra minst
på Gud. När vi håller för hög fart ökar riskerna markant och det är
troligt att vi till slut kraschar.
Nej,
sakta ner på tempot. Ta gärna en paus, hitta en rastplats, en plats där
du kan vila och hämta ny kraft. Här kan du reflektera över livet. På
rastplatsen kan du också studera vägkartan och fundera över vägvalet.
Jag
tror att bästa rastplatsen är i kyrkan på en gudstjänst. Gudstjänsten är
tänkt att vara en mötesplats där vi möter varann och Gud. Jesus har
lovat att på ett speciellt sätt vara mitt ibland dem som samlas i hans
namn. Borde vi inte därför gå till kyrkan med större förväntningar än vi
gör?
Kyrkan
kan också sägas vara en plats där vägarbete pågår. Här är det tillåtet
att prata om Vägen. Här får vi samtala om livet, om dess glädjeämnen och
om det som är jobbigt. Vi behöver inte gå ensamma. Vi är många som går
på samma väg, därför kan vi också få vägledning från de som gått en bit
längre. Här kan vi hjälpa varann och göra vägen lättare att gå på. Vi
får visa varann omsorg och stödja varann genom att be för varann.
Det
är däremot inte tänkt att vi ska parkera inne i kyrkan. Där får vi hämta
den kraft vi behöver, men sen ska vi ut i vardagen igen och vara bland
våra vänner och arbetskamrater. Det dyker alltid upp tillfällen att
berätta om din tro för dem. Men känn aldrig pressen att vara nån annan
än den du är. Ett ärligt svar på en ärlig fråga är vad som krävs. Då
blir du respekterad och kan genom ditt sätt att vara hjälpa dem att
finna den rätta vägen.
När
jag är ute och kör bil och ska till ett ställe där jag inte har varit
förut så händer det ibland att jag missar avtagsvägen. Men då är det ju
bara att vända om och se till att hamna rätt nästa gång. Så är det också
när vi åker på livets väg. Ibland kan vi hamna fel, men då får vi göra
en U-sväng. Den här skylten gäller alltså inte! Vi får vända om, be Gud
om förlåtelse när nåt har gått snett, och så fortsätta att färdas på
vägen som leder till livet.
Många
hävdar att Livets väg är en återvänds-gränd, att det inte finns nåt mer.
Jesus säger: "Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig. I min Faders
hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att
bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så
skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall
vara där jag är". Platsen han pratar om är himlen. Där står ett rum och
väntar på dig. Vägen har tidigare varit stängd och döden har varit
slutpunkten för våra liv. Då var livets väg en återvändsgränd, men nu är
leder den till paradiset, när vi följer Jesus. .
Porten
till himlen står öppen genom Jesu död och uppståndelse. När du följer
Jesus är du inne på huvudleden.
Lita
därför på Jesus och låt Honom leda dig på vägen till himlen, ända till
övergångsstället. Jesus har lovat att vara med dig alla dagar till
tidens slut (Matt 28:20). Det kan du lita på. Han kommer aldrig att
lämna dig. Även om vägen som leder till livet är smal och krokig och
många gånger jobbig att färdas på så är du ju på inne på rätt väg. Låt
därför åkturen genom livet bli en verklig joyride!

|