Sista stoppet bland delfinalerna i årets Mello är i Karlstad. Björn Gustafsson går på tomgång, även om syftet med en hyllningssång till sin mormor var fin. (Vi får hoppas på en uppryckning i finalen på lördag, för han har ju potential!). Låtbidragen däremot är långt ifrån på tomgång. Bästa startfältet i år.
Här kommer the votes från the SvBG jury:
- ”Unforgettable” – Marcus & Martinus
(Gick direkt till final som 1:a)
Tvillingarna Gunnarsen, den charmiga norska duon, som i mitt tycke var bäst redan förra året, deltar även i år med en riktigt, riktigt bra låt, där hela numret andas kvalité. Här får Jacqline och Danny konkurrens. - ”Light” – Annika Wickihalder
(gick vidare till finalkval som 3:a)
Det är ingen tvekan om att Annika har en fantastisk sångröst med många klanger. Mäktig och bra låt med ett bra budskap om att leta sitt inre ljus. Årets bästa ballad. - ”Que Sera” – Medina
(gick direkt till final som 2:a)
Här blev det party, som väntat. Jag gillade denna medryckande melodiösa låt som hade mycket rytmer och en intressant språkblandning. Men vad gjorde den coola cykeln på scenen? Frågor man aldrig får svar på. - ”Back To My Roots” – Jay Smith
(gick vidare till finalkval som 4:a)
Idolvinnaren från 2010 är tillbaka med sin Nickelbackliknande raspiga röst. Den har jag alltid gillat. Jay Smith levererar en stabil countryrock av bästa märke. Den är för övrigt skriven av bland andra mina favoriter Smith & Thell (där förstnämnda är halvsyster till Jay). Sannolikt en låt som växer efterhand. - ”Controlla” – Chelsea Muco
(blev 5:a)
Glad och medryckande låt a’la afrobeat. Bra låt, men samtidigt inget speciellt, särskilt med tanke på konkurrensen denna kväll. - ”Banne maj” – Elecktra
(blev 6:a)
Jag skrev i början av detta inlägg att det var bästa startfältet i år. Där undantas denna låt. Budskapet var väl bra, men detta var en riktigt dålig låt framförd av dragartisten Robin Werner.